En julklapp

Här är en bild på julklappen till min mamma. Den är på väg mot Västerås nu. Inte perfekt sydd tyvärr, symaskinen krånglade och jag var sjuk och matt när jag sydde ihop de tre lagren. Men jag tycker den duger ändå.
Nu ska jag återgå till julstöket. Idag ska julgranen kläs och paket slås in. Det gäller bara att komma ihåg var man har gömt julklapparna...

Lite julstök

Ikväll har jag bakat saffransmaränger för första gången. Goda, men ett paket saffran var liite för mycket till 25 maränger. Mandel ingår också.
Annars är det mest städning, julklappsinköp och matlagning som tar all tid. Eftersom jag i vanlig ordning varit sjuk en del av december har det i år nästan bara blivit julklappar inköpta på nätet. Plus några hemgjorda, som jag inte hinner göra mer än halvfärdiga... Matlagningen och städningen får bli som den blir. Allt brukar alltid ordna sig på något sätt....

Försvunna blogglänkar

Häromdagen tog jag bort de franskspråkiga blogglänkarna. Av någon outgrundlig anledning försvann övriga också. Förmodligen hade jag inte glasögonen på då. Nu ska jag försöka återställa en del av dem och det blir även några nya länkar med bl a stickning och virkning. Missa inte heller Quiltstudio 22! Den finns på Frösön. Jag har även med DN:s blogg Stockholm i mitt hjärta.

Bättre tider...

...väntar jag på nu. Både vad det gäller att bli frisk i god tid till jul och att det ska bli mindre svinkallt ute.
Efter några dagar med rejält magknip, har jag fått något influensaliknande med hög feber. Nu hinner jag troligen inte bli klar med julklapparna i tid. I år har jag bestämt mig för att göra julklapparna själv till stor del och det börjar kännas mer än stressigt. Tyvärr kan jag inte skriva här vad det ska bli, men bilder kommer under julen eller när julklapparna blir klara. Det har blivit några besök hos Marianne i Brunflo som en liten ledtråd. Sedan är det ju frågan om någon vill ha mina alster. Min mamma och Anders brukar uppskatta dem, men när det gäller sönerna vet jag inte riktigt...Det blir i alla fall inget sytt som de ska få.
Det kalla vädret har jag egentligen inget emot, utom när det gäller elräkningen. Man ska inte ha direktverkande el. Frågan är bara vad man ska ha istället.

Sju saker som ni kanske inte vet om mig

Jag har blivit uppmuntrad av min bloggkompis Susan i Smedjebacken att anta utmaningen att skriva sju saker ni kanske inte vet om mig. Hm, ska försöka:

1. Jag föddes och växte upp i Västerås, bodde ett par år i Uppsala och elva år i Sthlm/Huddinge.
2. Under sommarhalvåret längtar jag alltid tillbaka till Mälardalen och de varma somrarna. Jag uppskattar 30 grader och det gör inget om det blir några grader till. Ibland sätter jag igång med städning i värmen, bakar matbröd eller börjar sy. Min astma är som bortblåst när det är riktigt varmt och jag får massor av energi då.
3. Har som 17-åring varit på Operan i Paris och sett Rudolf Nurejev dansa balett. Vår franskalärare fixade både operabiljetter och boende i familjer på sportlovet.
4. Efter många semestrar i Danmark förstår jag språket bra, men hänger inte med när det ska räknas på danska. Omöjligt!
5. Är väldigt omusikalisk trots gott påbrå av min farmor Alida och mormorsmor Ida.
6. Har ett häftigt humör bakom en lugn yta. Det är tur att det inte är så ofta jag blir arg.
7. Har tillsammans med min kompis Eva och Samuel Fröler suttit en halv natt och diskuterat Samuels framtid. Det här var i slutet av 70-talet och frågan var om han skulle våga satsa på skådespelaryrket eller om han skulle utbilda sig till psykolog. Vi kom inte fram till något utan tillbringade andra halvan av natten utomhus på Djäkneberget och såg soluppgången över Västerås.

Det här var lite om mig. Kanske någon annan fortsätter?
Anna-Lena, Marit-Irene, Carina m fl kanske?

Jamtlis Julmarknad

Knarrande snö och nästan minus 20, hästar med släde, gamla byggnader och många hantverkare med mat, slöjd, textilier, glas och mycket mer - det är julmarknad på Jamtli 2010. Om någon av mina sydliga vänner undrar, så är Jamtli en slags motsvarighet till Skansen, fast ännu bättre. Det är mycket stämningsfullt, men i år tyckte jag synd om alla som stod stilla och sålde i kylan. Vi handlade mest mat, lax, bröd, hjortronsylt och några julprydnader. Och knäck till Erik, familjens enda knäckätare. Själv har jag insett att det kan bli dyrt att äta knäck.
Att fotografera i kylan var inte lätt. Kameran kändes så trög och bara några av bilderna jag tog kom tydligen med. Tyvärr blev den på Mika Kristoffersson lite suddig, men man ser i alla fall Mika överst med sina goda mommabröd (tunnbröd). Mika har ett företag som heter Bonnmoran. Hon säljer olika sorters bröd och alla vi har prövat är mycket goda! Mika står strax efter torget, på vänster sida, mitt emot karusellen ungefär, om man går bort mot Hov.
Den andra bilden är från Jamtlis bakstuga. Skönt att kunna gå in i värmen några minuter och tina!

Storsjöodjuret

...finns! Nu är det bevisat att det finns i många exemplar och är en parasit. Ett riktigt namn har våra odjur också, crypto i förkortad version. Stackars östersundare, vilket jobb med att koka vatten till nästan allt. Imorgon ska jag fixa fikat till akvarellkursen i stan och där finns varken spis eller micro. Ingen möjlighet att koka kraftigt i två minuter alltså. Jag får frakta vårt fräscha vatten från vår Pilgrimskälla till stan och sedan värma det i vattenkokaren på plats.
Egentligen skulle man kunna tjäna lite pengar på det här...fräscht vatten säljes till högstbjudande... Allt vatten på flaska har ju tagit slut i Östersund.

Julmarknad Ateljé Någorlunda

Nu på lördag och söndag kl 11-17 har Ateljé Någorlunda Julmarknad. Här säljs vacker keramik, glaskonst, glassmycken, akvareller, tovat, stickat mm till rimliga priser! Ateljén ligger på Litsvägen 29 i Östersund, i hörnet Litsvägen/Samuel Permansgatan. Välkomna! Här kan man hitta fina julklappar!

Ateljén har även julmarknad lördagarna 11/12 och 18/12 samma tider.
Glögg och pepparkakor bjuds det på alla julmarknadsdagar.
Ateljén har även öppet alla måndagar mellan kl 13-17.

Gräsänka med tyger

...har jag varit några dagar. Svärfar Sam är nyligen opererad. Han behövde lite hjälp och sällskap efteråt av sina barn och därför reste Anders till Nynäshamn.

Här hemma har jag mest ägnat mig åt tyger - vad annars? Min son Erik brukade när han var yngre, ofta säga att jag har hamnat i någon slags sekt sedan jag gick med i föreningen Jämtkvilten. Han tycker att vi är fanatiska och lite rätt har han nog...
Igår hälsade jag på kviltvännen Ammi. Det blev en mycket trevlig dag med prat om allt möjligt inklusive tyger. Ammi gav goda råd om tygval. Två personer ser klart bättre än en vad som passar. Efter besöket hos Ammi hamnade jag i en tygaffär och vilka var där om inte två kviltare, Birgit F och en kviltare vars namn jag har glömt. Jag glömde tid och rum i affären, men framförallt glömde jag busstiderna. Det blev en timme extra i stan.

Grattis idag till alla som heter Elisabeth! Nu ska jag ringa och gratulera min mamma. Jag tror inte att Anders eller sönerna kommer ihåg mig idag :-).

Pappa

föddes idag för 92 år sedan i Nicktuna utanför Västerås. Det var en vecka efter första världskrigets slut. Han hette Bernt Johansson, levde till 1982 och hann aldrig bli pensionär eller träffa sina barnbarn dvs mina söner. På bilden är han nyanställd konstapel vid Västeråspolisen omkring 1942, efter att ha sträckt på sig i samband med anställningsintervjun. I Västerås skulle man vara 180 cm för att få arbete. Pappa och hans bror var någon cm för korta, men bror Sven lyckades inte sträcka sig tillräckligt och fick jobb i Enköping istället. Båda kom att mest arbeta med våldsbrott, ofta kvinnovåld.
Pappa var elitgymnast när han var ung och uppvisningsgymnastiserade på Wembleystadion vid London-OS 1948. Han var motionsledare på fritiden fram till några månader före sin död. Han hade svårt att förstå att hans dotter aldrig fick ens ett medelbetyg i gympa, men klandrade mig aldrig.
På många sätt var han före sin tid. Han åkte ensam med oss barn på semester vid några tillfällen, putsade fönster, lärde sig baka matbröd mm. Inte så vanligt på 60-talet.
Pappa levde ju långt före internet och datorer i varje hem. Just idag tyckte jag att han kunde få vara med på ett hörn i alla fall.

På gång

I brist på en familjefar att fira på dagtid har jag fortsatt att sy och skära klart det jag påbörjade igår. Det har gått som på räls. Gårdagens kompendium var detaljrikt och det var bara av gammal vana? som jag ändå frågade mina kviltvänner om lite råd. Visst blir det en fin löpare? En kant runtom löparen ska det också bli, troligen klarblå. Det blir nog en utflykt till Marianne för att se vad som kan passa.

Jag har tjuvsmakat kladdkakan som David har bakat till pappa Anders, som kommer hem kl 21. Glutenfri kladdkaka är mycket godare än vanlig sådan och mindre fet. Måste nog ändå cykla bort kakbiten på motionscykel...

Scrap & Snap...

...heter metoderna som vi i Jämtkvilten fick lära oss idag när Södra Jämtlandsgruppen bjöd in till stor syträff i stan. Vi var ca 100 kvinnor på plats och nästan lika många symaskiner. De här kviltlördagarna är några av årets trevligaste dagar! Man träffar likasinnande, köper (för många) tyger, pratar, fikar och syr. Dessutom måste man ju kika runt för att se vad de andra syr.

Idag använde vi oss av överblivna tygremsor när vi sydde. Den arrangerande gruppen hade sytt upp en mängd vackra kviltar som ni ser på bilderna. Tyvärr missade jag att skriva upp vilka som har sytt kviltarna. Jag har påbörjat en julklapp till min mamma. Förmodligen blir det en duk. Metoden heter Diamond in a square. Det låter ju mycket avancerat, men består i tygremsor och bakgrundstyg. Tyvärr arbetar jag inte så fort som många andra gör, men en bra början har jag i alla fall åstadkommit idag.

Det är extra trevligt att komma hem de här lördagarna. Maten är planerad, man är efterlängtad och man känner att det har varit en riktig må bra-dag.

Kviltträff

För någon vecka sedan, eller kanske två? träffades vi i Ösdgruppen. Som alltid trevligt, men den här gången var det lite extra spännande. Vi har en mycket generös och trevlig medlem som heter Louise D. Hon har ett helt hus fullt av kvilttidningar, tyger, böcker, mönster mm. För att få plats för maken och sig själv ger hon ibland bort en del av allt hon har. Den här gången hade hon förberett ett lotteri och alla fick pris! Jag vann allt det som syns på bilden inklusive bakgrundstyget. En verkligt fin vinst som ni ser! Jultyger med katter, Haloween (stavning?), en hel bok med kviltvästar, och mönster till dessa mm. Jag funderar på att sy en väst av alla remsor som ligger överallt här hemma.
På lördag blir det en stor kviltträff i stan och jag ser verkligen fram emot den. Jag har äntligen återfått inspirationen att sy, måla, sticka och allt annat roligt man kan hitta på.

Julen börjar närma sig

För första gången på många år hamnade jag på en snöfri julmarknad. Det var vid Rödöns kyrkstallar som den hölls. Jag är barnsligt förtjust i julmarknader och har lätt att handla det vi inte behöver eller har plats för. Lyckligtvis brukar jag ha sällskap med mindre köpvillig make. Idag hittade jag en otroligt god blåbärsglögg, ost från Skärvången och rullrån till juldagens glass-hjortron-rullråndessert. Jag vann på lotteri, kul!
Ateljé Någorlunda hade ett stånd på marknaden med mycket vacker keramik- och glaskonst, bla glassmycken. På bilden ser ni Laila och Ingrid med ateljéns alster. Om man klickar på bilden förstoras den och man ser alstren bättre.Kan verkligen rekommendera ateljéns butik för julklappsinköp! Öppet på Litsvägen 29 måndagar 13-17, även öppet tre lördagar före jul, återkommer om det.

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

...heter en annorlunda och rolig bok av Jonas Jonasson. Det är en bok om vad som händer 100-åringen efter det att han klev ut genom fönstret och varför han klev ut. Det är en spännande och underhållande resa man som läsare får följa med på. Det är sällan jag skrattar högt när jag läser böcker, men den här gången gjorde jag det. Det är ett hisnande äventyr som rör sig långt utanför vårt land. Vilken fantasi författaren har!
Någon recensent tyckte att boken är väl revyartad, men det är bara positivt i mina ögon.
Enda invändningen jag har är att boken är väl lång. Bortsett från det är det en mycket läsvärd bok som påminner lite om Forrest Gump.