Gott Nytt År!

önskar jag alla jag känner och även de jag inte känner!
Några nyårslöften blir det nog inte. Jag har sedan länge insett att man inte går ner i vikt för att man lovar det på nyårsafton. Däremot hoppas jag att 2011 blir ett riktigt bra år för min familj och alla vi känner. Ja, för mig själv också.
Det roligaste som hände 2010 var att Anders fick ett nytt arbete som han dessutom trivs bra med. I natt jobbar han och jag firar därför nyår ensam i år. Inga problem, har man haft någon/några att fira med i 53 år är man en privilegierad människa och ska inte klaga.
Bilderna är från vår by och är tagna idag när det äntligen är lagom kallt ute.

Erik

heter vår yngste son och så här såg han ut på julafton i år. Jag kände knappt igen honom när han kom hem. När jag såg honom sist i augusti hade han kort hår och ingen mustach eller skägg. Erik är född -88 och jag kommer alltid att vara evigt tacksam för att han överlevde förlossningen utan men. Det var inte självklart utan ett resultat av duktiga läkares och barnmorskors insatser.

Nu i mellandagarna har jag börjat läsa en bok av Jonas Karlsson, som är mer känd som skådespelare. Jag fick novellsamlingen i julklapp av Erik och den är mycket intressant och läsvärd. Enligt baksidestexten passar boken alla som känner sig malplacerade i tillvaron och alla som söker en god läspplevelse. Jag bläddrar också i en Quiltmaniatidning som jag fick av David. Många sidor och många fina mönster! Förhoppningsvis ska jag komma igång att sy snart, fast Erik bor i syrummet just nu.

God Fortsättning!

Hoppas att alla har haft en skön helg!
Här är en bild på Anders julklapp. Av olika anledningar är mystäcket inte färdigsytt, men det är i alla fall en halv julklapp :-). Om man klickar på bilden förstoras den och man kan se att det är ett täcke med golfbilder.

God Jul!

önskar jag alla bloggvänner. Hoppas att alla är på plats och inte ute i trafiken. Yngste sonen kom hem kl 01.30 i natt, men beräknades komma kl 19. Om SJ och trafikverket kan man säga mycket, men på julafton ska man vara snäll.
Hoppas alla får en lugn och skön helg!
Tyvärr blev bilden ovan suddig trots flera försök.

Lotusblommans blogg

Susan är en av mina blogg- och Facebookvänner. Vi har aldrig träffats, men hon bor i Smedjebacken inte så många mil från Västerås och Ludvika, så hon känns som en vän hemifrån. Hon har en trevlig blogg (Lotusblommans blog, se länk till vänster) och skriver om scrapbooking?...jag minns inte riktigt vad det heter och hur det stavas, förlåt, men det handlar om vackra handgjorda kort. Susan skriver även om loppisfynd och mycket annat. Kika gärna in på bloggen och se alla vackra kort som Susan har gjort.
Nu är det så att hon ordnar ett lotteri med fina vinster och jag får en röst extra om jag lägger till hennes blogg som gadget. Sedan kommer ju frågan hur jag gör det. Jag är inte särskilt skicklig på alla blogginställningar och liknande. Kanske räcker det med att ha med hennes blogg i min blogglista som jag redan har. Jag tar det säkra före det osäkra och skriver några rader om Susan här. Bloggen är mycket intressant oavsett om man vill delta i lotteriet eller inte.

En julklapp

Här är en bild på julklappen till min mamma. Den är på väg mot Västerås nu. Inte perfekt sydd tyvärr, symaskinen krånglade och jag var sjuk och matt när jag sydde ihop de tre lagren. Men jag tycker den duger ändå.
Nu ska jag återgå till julstöket. Idag ska julgranen kläs och paket slås in. Det gäller bara att komma ihåg var man har gömt julklapparna...

Lite julstök

Ikväll har jag bakat saffransmaränger för första gången. Goda, men ett paket saffran var liite för mycket till 25 maränger. Mandel ingår också.
Annars är det mest städning, julklappsinköp och matlagning som tar all tid. Eftersom jag i vanlig ordning varit sjuk en del av december har det i år nästan bara blivit julklappar inköpta på nätet. Plus några hemgjorda, som jag inte hinner göra mer än halvfärdiga... Matlagningen och städningen får bli som den blir. Allt brukar alltid ordna sig på något sätt....

Försvunna blogglänkar

Häromdagen tog jag bort de franskspråkiga blogglänkarna. Av någon outgrundlig anledning försvann övriga också. Förmodligen hade jag inte glasögonen på då. Nu ska jag försöka återställa en del av dem och det blir även några nya länkar med bl a stickning och virkning. Missa inte heller Quiltstudio 22! Den finns på Frösön. Jag har även med DN:s blogg Stockholm i mitt hjärta.

Bättre tider...

...väntar jag på nu. Både vad det gäller att bli frisk i god tid till jul och att det ska bli mindre svinkallt ute.
Efter några dagar med rejält magknip, har jag fått något influensaliknande med hög feber. Nu hinner jag troligen inte bli klar med julklapparna i tid. I år har jag bestämt mig för att göra julklapparna själv till stor del och det börjar kännas mer än stressigt. Tyvärr kan jag inte skriva här vad det ska bli, men bilder kommer under julen eller när julklapparna blir klara. Det har blivit några besök hos Marianne i Brunflo som en liten ledtråd. Sedan är det ju frågan om någon vill ha mina alster. Min mamma och Anders brukar uppskatta dem, men när det gäller sönerna vet jag inte riktigt...Det blir i alla fall inget sytt som de ska få.
Det kalla vädret har jag egentligen inget emot, utom när det gäller elräkningen. Man ska inte ha direktverkande el. Frågan är bara vad man ska ha istället.

Sju saker som ni kanske inte vet om mig

Jag har blivit uppmuntrad av min bloggkompis Susan i Smedjebacken att anta utmaningen att skriva sju saker ni kanske inte vet om mig. Hm, ska försöka:

1. Jag föddes och växte upp i Västerås, bodde ett par år i Uppsala och elva år i Sthlm/Huddinge.
2. Under sommarhalvåret längtar jag alltid tillbaka till Mälardalen och de varma somrarna. Jag uppskattar 30 grader och det gör inget om det blir några grader till. Ibland sätter jag igång med städning i värmen, bakar matbröd eller börjar sy. Min astma är som bortblåst när det är riktigt varmt och jag får massor av energi då.
3. Har som 17-åring varit på Operan i Paris och sett Rudolf Nurejev dansa balett. Vår franskalärare fixade både operabiljetter och boende i familjer på sportlovet.
4. Efter många semestrar i Danmark förstår jag språket bra, men hänger inte med när det ska räknas på danska. Omöjligt!
5. Är väldigt omusikalisk trots gott påbrå av min farmor Alida och mormorsmor Ida.
6. Har ett häftigt humör bakom en lugn yta. Det är tur att det inte är så ofta jag blir arg.
7. Har tillsammans med min kompis Eva och Samuel Fröler suttit en halv natt och diskuterat Samuels framtid. Det här var i slutet av 70-talet och frågan var om han skulle våga satsa på skådespelaryrket eller om han skulle utbilda sig till psykolog. Vi kom inte fram till något utan tillbringade andra halvan av natten utomhus på Djäkneberget och såg soluppgången över Västerås.

Det här var lite om mig. Kanske någon annan fortsätter?
Anna-Lena, Marit-Irene, Carina m fl kanske?

Jamtlis Julmarknad

Knarrande snö och nästan minus 20, hästar med släde, gamla byggnader och många hantverkare med mat, slöjd, textilier, glas och mycket mer - det är julmarknad på Jamtli 2010. Om någon av mina sydliga vänner undrar, så är Jamtli en slags motsvarighet till Skansen, fast ännu bättre. Det är mycket stämningsfullt, men i år tyckte jag synd om alla som stod stilla och sålde i kylan. Vi handlade mest mat, lax, bröd, hjortronsylt och några julprydnader. Och knäck till Erik, familjens enda knäckätare. Själv har jag insett att det kan bli dyrt att äta knäck.
Att fotografera i kylan var inte lätt. Kameran kändes så trög och bara några av bilderna jag tog kom tydligen med. Tyvärr blev den på Mika Kristoffersson lite suddig, men man ser i alla fall Mika överst med sina goda mommabröd (tunnbröd). Mika har ett företag som heter Bonnmoran. Hon säljer olika sorters bröd och alla vi har prövat är mycket goda! Mika står strax efter torget, på vänster sida, mitt emot karusellen ungefär, om man går bort mot Hov.
Den andra bilden är från Jamtlis bakstuga. Skönt att kunna gå in i värmen några minuter och tina!

Storsjöodjuret

...finns! Nu är det bevisat att det finns i många exemplar och är en parasit. Ett riktigt namn har våra odjur också, crypto i förkortad version. Stackars östersundare, vilket jobb med att koka vatten till nästan allt. Imorgon ska jag fixa fikat till akvarellkursen i stan och där finns varken spis eller micro. Ingen möjlighet att koka kraftigt i två minuter alltså. Jag får frakta vårt fräscha vatten från vår Pilgrimskälla till stan och sedan värma det i vattenkokaren på plats.
Egentligen skulle man kunna tjäna lite pengar på det här...fräscht vatten säljes till högstbjudande... Allt vatten på flaska har ju tagit slut i Östersund.

Julmarknad Ateljé Någorlunda

Nu på lördag och söndag kl 11-17 har Ateljé Någorlunda Julmarknad. Här säljs vacker keramik, glaskonst, glassmycken, akvareller, tovat, stickat mm till rimliga priser! Ateljén ligger på Litsvägen 29 i Östersund, i hörnet Litsvägen/Samuel Permansgatan. Välkomna! Här kan man hitta fina julklappar!

Ateljén har även julmarknad lördagarna 11/12 och 18/12 samma tider.
Glögg och pepparkakor bjuds det på alla julmarknadsdagar.
Ateljén har även öppet alla måndagar mellan kl 13-17.

Gräsänka med tyger

...har jag varit några dagar. Svärfar Sam är nyligen opererad. Han behövde lite hjälp och sällskap efteråt av sina barn och därför reste Anders till Nynäshamn.

Här hemma har jag mest ägnat mig åt tyger - vad annars? Min son Erik brukade när han var yngre, ofta säga att jag har hamnat i någon slags sekt sedan jag gick med i föreningen Jämtkvilten. Han tycker att vi är fanatiska och lite rätt har han nog...
Igår hälsade jag på kviltvännen Ammi. Det blev en mycket trevlig dag med prat om allt möjligt inklusive tyger. Ammi gav goda råd om tygval. Två personer ser klart bättre än en vad som passar. Efter besöket hos Ammi hamnade jag i en tygaffär och vilka var där om inte två kviltare, Birgit F och en kviltare vars namn jag har glömt. Jag glömde tid och rum i affären, men framförallt glömde jag busstiderna. Det blev en timme extra i stan.

Grattis idag till alla som heter Elisabeth! Nu ska jag ringa och gratulera min mamma. Jag tror inte att Anders eller sönerna kommer ihåg mig idag :-).

Pappa

föddes idag för 92 år sedan i Nicktuna utanför Västerås. Det var en vecka efter första världskrigets slut. Han hette Bernt Johansson, levde till 1982 och hann aldrig bli pensionär eller träffa sina barnbarn dvs mina söner. På bilden är han nyanställd konstapel vid Västeråspolisen omkring 1942, efter att ha sträckt på sig i samband med anställningsintervjun. I Västerås skulle man vara 180 cm för att få arbete. Pappa och hans bror var någon cm för korta, men bror Sven lyckades inte sträcka sig tillräckligt och fick jobb i Enköping istället. Båda kom att mest arbeta med våldsbrott, ofta kvinnovåld.
Pappa var elitgymnast när han var ung och uppvisningsgymnastiserade på Wembleystadion vid London-OS 1948. Han var motionsledare på fritiden fram till några månader före sin död. Han hade svårt att förstå att hans dotter aldrig fick ens ett medelbetyg i gympa, men klandrade mig aldrig.
På många sätt var han före sin tid. Han åkte ensam med oss barn på semester vid några tillfällen, putsade fönster, lärde sig baka matbröd mm. Inte så vanligt på 60-talet.
Pappa levde ju långt före internet och datorer i varje hem. Just idag tyckte jag att han kunde få vara med på ett hörn i alla fall.