måndag 28 november 2011

Nostalgi


Ibland blir man lite nostalgisk. Hemma hos mamma hittade jag min mormors receptpärm. Jag blir så rörd av att se mormors handstil som med årens rätt blev mer och mer darrig. Det är så roligt att gå igenom recepten, känna igen en del och också se hur matvanorna har ändrats. Griljerade grisfötter på julafton kanske? Nej, då låter tant Saras bullar bättre. Henne minns jag med värme.
I mammas egna receptpärmar hittar jag alla recept som vandrat fram och tillbaka mellan fyra systrar och även min faster Mary. Kakor och tårtor i oändlighet och nästan inga viktproblem ändå hos de inblandade.
Bilden handlar om annan sorts nostalgi. Vi bodde i radhus på Myrstuguberget i Vårby i fem år efter att ha bott bara några hundra meter bort i ett höghus tidigare. "Berget" var ett lugnt ställe att bo på i en annars rätt stökig förort. Vi var småbarnsföräldrar och drog barnvagnen upp och nerför de branta backarna. Allt var nära, bad, skog, svamp, tunnelbana, bara 30 minuter till Stockholms centrum. En fin tid att minnas.

3 kommentarer:

  1. Jag brukar titta i min mammas receptbok ibland o då blir jag som du nostalgisk. Tänk till julen vad många sorters kakor hon bakade o på tal om griljerade grisfötter det var min pappas favorit. Han åkte runt o slaktade åt bönderna förr, så vi fick köpa billigt kött. Så många är grisarna jag styckat. Vi brukade köpa en halv gris åt gången. Men det är längesen, pappa dog 1984 o mamma 1997. Men jag saknar dom fortfarande. Ha en trevlig Lucia!

    SvaraRadera
  2. Man saknar nog alltid sina föräldrar. Extra tråkigt är ju när de dör utan att hinna få uppleva barnbarn.
    Hu, att stycka en gris, låter äckligt. Min morfar brukade berätta hemska historier om slakter.
    Hoppas att du haft en fin Luciadag!

    SvaraRadera
  3. Jo jag känner till hur det är att mista en kär förälder. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Det kanske blir lite bättre när det har gått lite lägre tid. Det hände för knappt ett år sedan.
    Men det jag reagerade på var först och främst bilden...jag tyckte ju att jag kände igen byggnaderna och det stämde ju. Jag bodde en gång i tiden i Alby och även ett litet tag i Wårby Gård så dom där husen har jag sett några gånger.

    Kram
    Sussie B.

    SvaraRadera