Ibland blir man lite nostalgisk. Hemma hos mamma hittade jag min mormors receptpärm. Jag blir så rörd av att se mormors handstil som med årens rätt blev mer och mer darrig. Det är så roligt att gå igenom recepten, känna igen en del och också se hur matvanorna har ändrats. Griljerade grisfötter på julafton kanske? Nej, då låter tant Saras bullar bättre. Henne minns jag med värme.
I mammas egna receptpärmar hittar jag alla recept som vandrat fram och tillbaka mellan fyra systrar och även min faster Mary. Kakor och tårtor i oändlighet och nästan inga viktproblem ändå hos de inblandade.
Bilden handlar om annan sorts nostalgi. Vi bodde i radhus på Myrstuguberget i Vårby i fem år efter att ha bott bara några hundra meter bort i ett höghus tidigare. "Berget" var ett lugnt ställe att bo på i en annars rätt stökig förort. Vi var småbarnsföräldrar och drog barnvagnen upp och nerför de branta backarna. Allt var nära, bad, skog, svamp, tunnelbana, bara 30 minuter till Stockholms centrum. En fin tid att minnas.
