måndag 13 juni 2011

En vacker gård och ett kalas



har jag besökt, närmare bestämt i Noratrakten. Kusin Ulrika fyllde jämnt och bjöd in hela släkten till sin gård. Sönerna och jag reste ner utan Anders, som jobbade. Det var första gången som alla tremänningarna (egentligen heter det sysslingar, tycker jag) träffades. Det blev en mycket trevlig och rolig dag. Vädret var soligt och skönt.
Gården är från 1790-talet och väldigt mycket av det ursprungliga är kvar. Trappan bland annat. Den lutade åt alla håll samtidigt och jag fick en släng av sjösjuka innan jag lyckades ta mig ner från övervåningen. Det var en härlig upplevelse att se ett så fint bevarat gammalt hus. Genom åren har det varit mycket fint folk på besök där, jag och Carl von Linné t ex.
Som alltid var det roligt att träffas, god mat och en hel del barndomsminnen. En härlig dag trots att den också innehöll ett vemodigt avsked.
Vi hann även med en liten utflykt till mammas barndomshem, som vi såg på håll. På bilden står mamma och sönerna vid bron över till ön där hon växte upp. Morfars marker, där han slet för att försörja sin stora familj, är idag golfbana. Det känns konstigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar